På general Mannerheims initiativ beslöt senaten 4.3.1918 att stifta Frihetskorsets orden.

Den utdelades för förtjänster som gjorts för Finlands befriande, och den första utdelningen upphörde i januari 1919. Ordens utmärkelser togs åter i bruk 8.12.1939 efter det vinterkriget utbrutit, och den bestående Frihetskorsets orden stadfästes 6.12.1940.

Dess hedersordnar kan utdelas under krig och fred till försvarmaktens medlemmar för militära bedrifter och till civilpersoner som verkat för försvarsmakten. Ordens klasser är storkorset, 1., 2., 3. och 4. klassens frihetskors samt 1. och 2. klassens frihetsmedaljer. Dessutom har orden vissa specialhedersmärken, av vilka den ärorikaste är Mannerheimkorset.

Utdelningen av ordens medaljer avslutades år 1960 men påbörjades igen på 1990-talet.

Överbefälhavare 1918 | Högkvarteret 1918 | Senaten i Vasa | Hannes Ignatius  | Martin Wetzer | Harald Hjalmarson | Ernst Linder | Gösta Theslöf | Jägarna | S:t Petersburgsfrågan | Förhållandet till Tyskland | Frihetskorset | Öst-karelen-frågan | Nylands dragonregemente | Granriset | Finlands flagga | Den svenska brigaden | Skyddskårerna | Jägarkonflikten | Heikki Kekoni | Frågan om rödgardistfångarna | Wilhelm Thesleff   | Aarne Sihvo | Rudolf Walden  |  Luftvapen | Den röda och vita terrorn | Den stora paraden 16. 5. 1918 | Ålandsfrågan | Monarkin | Mannerheims avgång

LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN |  FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK