Åt Mannerheim insamlades år 1919 7,5 miljoner mark som medborgargåva. Han skänkte dessa pengar till officerarnas och krigsänkornas pensionsfonder, till arbetet för att bekämpa spanska sjukan och åt föräldralösa krigsbarn. På så sätt försökte han hindra de vanlottades elände och bitterheten mellan samhällsklasserna.

Efter världskrigets slut började en hop människor, bl.a. Mannerheims syster, Kirurgiska sjukhusets översköterska Sophie Mannerheim, docenten i pediatri Arvo Ylppö och skolrådet Erik Mandelin, planera att intensifiera barnskyddsarbetet. Som mål hade man att minska spädbarnsdödligheten och att hjälpa ungdomar till en start i livet. Gustaf Mannerheim kom med i detta arbete och gav sitt namn och sitt hem till barnskyddsarbetets förfogande.

När general Mannerheims barnskyddsförbund grundades 4.10.1920 i Mannerheims hem, blev generalen dess hedersordförande. Inom förbundet stödde han olika kampanjer, bl.a. utbredandet av lantbrukets klubbverksamhet och efter vinterkrigets slut krigsfadderbarnens organisation. Man behövde Mannerheims auktoritet för att förena de utspridda försöken, sammanjämka meningsskiljaktigheter och upprätthålla utländska förbindelser. Hans namn hade klang.

Förbundets verksamhet fortsätter fortfarande under namnet Mannerheims barnskyddsförbund.

Främlingslegionen | Finlands Röda Kors | Scoutorganisationen |
Mannerheims barnskyddsförbund | Unionbankens direktör

LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN |  FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK